Jag läste en underbar blogg idag som heter hoppvarning!

Det fick mig att känna som att jag inte har varit hos Malou på hundra år, så jag slängde mig på moppen och full fart dit.

Hoppade femtio och sextio cm. JÄTTEKUL!

Plus att min älskling gick så jäkla fint! Jag är överlycklig just nu.<3

Jag har nu städat klart hela undervåningen dessutom. Ska bara dammsuga trappen, men det gör jag imorgon, så åker vi till göteborg på torsdag med faster och kusin(er?) :)

Jag har så mycket att se fram emot just nu!

Bilden i presentationen är lite gammal, då jag hade slingat hår. Såhär ser jag ut nu: 

Och jag älskar att umgås   och rida min ponny

.  

En utav mina bästa vänner är Nenna

  Och en annan är Jessica, som också är min kusin.(har ingen bild)

Där har ni lite om mig i bilder.

Som rubriken lyder!

Jag är jävligt trött och lat idag, så finns det något lättare sätt att beskriva ända in i minsta detalj hur jag tänker just i detta nuet?

The lazy song - Bruno Mars

Precis sådär. Men tyverr så har mamma och pappa satt ett "krav" på om vi ska dra på någon semester; städa hela nedervåningen.

Vart fan kom den ifrån lixom? :( Det enda positiva är att jag får vänta på att lillesyster vaknar och hon sover nog ett ganska bra tag.

Tills hon vaknar ska jag bara ligga och chilla i soffan framför TVn med datan i knäet. Det är därför det kommer så många inlägg just nu. Och fler kommer, tro mig...

Men det är väl bara bra? eller?

Jag ser det som två helt olika saker.

Jag menar alltså att jag inte är rädd för att dö, men att jag gillar att leva så mycket att jag kommer sakna det. Om ni förstår?

Och jag är rädd att min död kommer bli smärtsam. Man vet ju aldrig vad som kan hända. Vad som helst kan ju inträffa när som helst, så det gäller att hela tiden vara glad att man har livet i behåll. Även när man är pank eller förlorat den man älskar.

Jag förstår inte dom som tagit självmord. De är själviska och otacksamma med tanke på dom som inte hade något annat val. Bara för att man dör betyder det inte att de är tappra eller modiga. Och inte att man får världes uppmärksamhet. Och (iallafall nästan) ingen tycker synd om sådana, det är ju dom som valt sitt öde.

Av en uttråkad/rastlös liten krake.

Jag har sattit upp några reklamblad och sånt, ni vet, som minnen av olika saker man varit med om (:

Så jag har ett signerat liten sånhär tidningsgrej som man får när man går på speed(a?)way. (vet knappt ens vad det heter haha). Som hänger i vänstra överkanten med häftstift. Så igår, precis när jag öppnat dörren till hallen utanför mitt rum, Så det lyste in i mitt rum såklart, med tanke på dedär förbannade spelet Fear. Släckte och gick och lade mig. Men innan jag hann blunda kollade jag på denhär lilla "boken" , och just i det ögonblicket knuffades den till.

Ja, jag tror faktist på spöken och andar. Jag tror knappast att de ljuger i "det okända".

Vist skulle de göra det för så lite som pengar, men en kompis jag har känt i några år över internet har gått en kurs med han som brukar vara med där ... Ja han engelsktalande. Och de hade vist kommit ganska långt med dom kurserna.

Plus att vårat hus är drygt hundra år gammalt, så det måste ha varit någon som dött där genom alla åren? Och då menar jag utöver alla hamstrar jag har haft hehe.

Headern kommer! Picnik fuckade upp igår, så jag var tvunget att stänga ner allt ._.

Header är påväg!

Har bara varit lite ointresserad av att fixa en på sistone, men nu ska jag knåpa ihop en på picnik. Sist jag försökte göra en bloggdesigt tog det hela natten. Jag somnade klockan 7 på morgonen och vaknade klockan nio. Den dagen bodde jag på soffan och käkade yoghurt och flingor till frukost och lunch. Sen blev jag sugen på det som serverades haha. :)

Antar jag...

Efter att ha räknat i hundratio år på hur mycket skara sommarland skulle kosta fick vi veta att man måste vara 25 bast för att få boka stuga.. Faaaaaaaaaaaan

Så vi tänkte åka till Leksand sommarland. Men efter att ha räknat, planerat och sånt i hundra fem år på det också.. Ja, ALLT var planerat, åldersgränsen också.. Så bestämde jag mig för att kolla kartan över nöjesparken, och det visade sig vara riktat mot småbarn. Fml.

Så det slutar med att jag, Jessica och hennes kompis Ida + hennes lillebror tar tuffatåget till Stockholm och går på Grönan den tjugonionde. Jag klagar inte, men Sommarlandet vore ju inte helt fel. :/

Man kan ju dessutom undra om de som satte reglerna till det trodde att det skulle komma fylleungdomar och trasha hela stället? Troligt lixom..

Så efter att ha kommit fram till det tog vi cykeln till Ida för att färga hennes hårbotten. Gick ju bra, och medans vi väntade på att det skulle bli klart förstörde vi mitt liv med att spela Fear 2. Det kändes ju inget vidare att senare ta moppen ut till stallet där det var massa jättetät dimma. Att stallgången var mörk och "ministallet" (en utbyggnad som på sätt och vis sitter ihop med stora stallet) ännu mörkare. Jag vågar ju inte gå dit och tända lampan, jag viste inte ens om den skulle funka.. :p

Så borsta av hästis fort och sen ut i hagen hem, för att sedan raketa hem och in framför TVn och titta på barnprogram ehehehhe..

Snart ska jag iväg till Kusin-vitamin Jessica för att planera ett besök på Skara Sommarland! 

Ska bli superkul faktist, det är första gången jag åker iväg sådär. Plus: Pappa betalar! haha.^^

Ibland älskar man ju sin snälla baba. <3

Jag ska också försöka få henne att vilja spela in ett "Jessica" avsnitt. Haha, på midsommar så tältade jag med henne och Krilli och medan hon låg och var sjuk och pratade med sin kompis Sara som inte var i sitt nyktraste tillstånd låg jag och Krilli och drog massa skämt om att Jessica påminde oss om Benjamin i Morgonsoffan. "Prata i telefon; fyra rakblad av fem!" "Tälta med släkt och hund; Fyra rakblad av fem!" låg vi och flinade. Nu såhär i efterhand tycker hon att det är jättekul, men det tyckte hon inte då.

Jag har en fet träningsvärk i min rumpa och mina lår efter att ha provat på ett Wii-spel som mamma har köpt. Något slags fitness-spel. Jättebra faktist, man blir heeeeeelt urpumpad.

Cya later bitches.<3